Zaida e.Metall- Rubignon- Ampere är lite utav en olyckskorp när det gäller hennes liv som avelssto. Hon lånades in när det stod klart att hennes fantastiska mor Zoya inte skulle gå att få dräktig mer. Jag förälskade mig såpass i henne att jag något år senare köpte henne i stället.
Det första fölet blev Ztig MVG e.Highcruiser och döpt efter min älskade men alldeles för tidigt bortgångne far. Ztig var en mycket vacker kille som tyvärr drabbades av ett kraftigt slag mot halskotpelaren som ledde till ataxi (slinger, wobbler) när han var 1,5 år gammal. Han var så pass dålig så att han inte gick att ha i hagen då han ramlade omkull och trasslade in sig i staketet. Trots väldigt stark cortisonkur så blev han bara sämre och jag grät varje gång jag kom till stallet och såg hur dålig han var. Det var ett otroligt tungt beslut att ta bort honom, men det var det enda rätta.
Nästa föl Zaida fick var Zignum MVG e.Fürstenball, en utav dom bästa vi fött upp om inte den bästa. Zaida började under dräktigheten droppa vit mjölk, något som ofta betyder att det kan vara en infektion i moderkakan som leder till kastning. Hon medicinerades därför under senare delen av dräktigheten.
När Zignum föddes var han en pigg och mycket livlig krabat men någon vecka gammal fick han kraftig diarré och felbehandlades tyvärr först. När han sedan fick rätt vård så blev han frisk, men hade då haft sprutdiarré i två veckors tid och stått på två olika kliniker något som jag tror gjorde att hans immunförsvar försämrades kraftigt. Några veckor senare insjuknade han igen i hög feber och det visade sig vara rhodococcer, lunginflammation med bölder i lungorna. Det är en extremt jobbig medicinering flera ggr/dag i många veckor och fölungen måste tas ut ur boxen då moderns tarmflora kan slås ut helt av medicinen. När Zignum väl var frisk från rhodoccocerna så blev han riktigt sjuk igen och först var det ingen som visste vad som drabbat honom. Han hade hög feber och fruktansvärt ont i överdelen på halsen som även svullnade. Han hade så ont att han inte kunde dia och veterinärerna kliade sig i huvudet. Fantastiska Inge Durie som då jobbade på Strömsholm hade någonstans i bakhuvudet hört om detta och började forska. Det finns en väldigt ovanlig sjukdom som kallas yellow fat disease (inflammation i fettvävnaden) och det finns ytterst få dokumenterade fall av detta så det var inte helt lätt att veta hur man skulle gå tillväga. Hursom så vände det efter ca 7 dagars behandling och efter ytterligare ca 2,5 månad kunde han friskförklaras. Vi var överlyckliga och det gick ett par veckor, kanske någon månad och allt var frid och fröjd, tills han fick extrem kolik. Inget bet på det och den enda utvägen var buköppning, men då kände jag att det fick vara nog. Zignum hade lidit nog i sitt korta liv och han fick somna in. Något av det tuffaste jag varit med om i mitt hästliv, dels för att han klarat allt annat och varit en sådan kämpe och vi fäst oss vid honom något helt makalöst och dels för att han var en utav dom bästa.
Över till Zaida då. Hon har någon typ utav hormonproblem som gör att hon då och då står och rinner vit mjölk och som även lett till fång flera gånger. Hon kan inte gå på gräs eller i lösdrift utan hålls på stall med begränsad giva och då hålls iaf fången i schack. Hon tog sig inte 2018, säkert pga hormonrubbningen men jag känner att jag kan inte ge upp riktigt än, hon ska få 2019 på sig också då hon lämnar så galet fina avkommor.
Zaida är kort som sin mor och syskon. Dock är hon otroligt snygg med massor av utstrålning och tre riktigt fina gångarter. Galoppen är familjens starkaste gångart och så är det nog på Zaida också. Hennes mor och systrar är alla stora, men Zaida ligger runt 167-168 cm, lagom tycker jag. Till Zaida vill jag egentligen ha någon långlinjerad inte för stor hingst, med bra temperament då Zaida lätt stressar upp sig. Men som jag känner i år så är det viktigaste ändå riktigt bra sperma, då jag verkligen vill få igång henne. Dock behöver det ena inte utesluta det andra förvisso. Förra året försökte vi med Ironman H, då hennes syster Zoega lämnade bra med honom. Jag har dock ingen klar plan för i år.
Zaida är döpt efter sin mormorsmor diplom-stoet Zaida som lämnade inte mindre än 7 elit-ston och även var helsyster med Grand Prix-hingsten Zorn. Mormor Zavannah var även hon ett diplomsto som blev Östergötlands bästa 3-åring och därefter sexa i riksfinalen, hon tävlades sedan upp till Msv-dressyr. Mamma Zoya är ett under av vänlighet och vem som helst kan rida henne. Hon är ett kl.I sto och har tävlat både i hoppning och dressyr.
Jösses vad långt det blev och det handlade visst mest om hennes föl, men jag ville beskriva varför ingen utav dom är i livet och hur oturligt det kan bli.
Det funkar inte att lägga in bilder just nu, så det får bli en film på Zaida & Zignum 5 veckor gammal.
Comments